Markusmysteriet
Pseudonymen Sivar Ahlrud användes endast till böckerna om Tvillingdetektiverna - med ett undantag. 1958 kom nämligen boken Markus lever farligt på Bokexpressens förlag med Sivar Ahlrud som angiven författare. Frågan är vem som skrev boken. Var det ett samarbete mellan Ivar Ahlstedt och Sid Roland Rommerud eller någon av herrarna ensam?
Innan vi försöker besvara frågan kan det vara på sin plats att i korthet presentera boken Markus lever farligt, som onekligen påminner om en tvillingdeckarbok. Markus är ganska lik Hubert, även om Markus är mer teknisk än humanist, och Vindå där handlingen utspelar sig är förstås motsvarigheten till Vindsele. Men Markus har en pappa och en bror i livet, vilket ju Hubert inte har. Konceptet är i alla fall ungefär detsamma med plugghästen som kommer till Norrland och möter betydligt vildare släktingar, buskamrater och äventyr. Läs även Marcus recension av boken.
Vem har då skrivit boken? Pseudonymen Sivar Ahlrud skulle kunna indikera att både Rommerud och Ahlstedt höll i pennan. Men i själva verket hade de börjat skriva böckerna var för sig redan i början av 1950-talet under samma pseudonym. Pseudonymen Sivar Ahlrud behöver alltså inte alls betyda att båda skrev den. I själva verket var det Sid Roland Rommerud som skrev boken, men eftersom den påminde så mycket om en tvillingdeckarbok, fick det bli Sivar Ahlrud. Förlaget torde inte ha haft något emot detta, utan tog väl vara på Sivar Ahlruds allt mer stigande popularitet.
1958 synes ha varit ett mycket
produktivt år för Ahlstedt och Rommerud. Förutom
böcker om tvillingdetektiverna på B Wahlströms, gav Ahlstedt ut "Ljug inte
Martin" och Sid Roland "Eterrösten" på Bokexpressens förlag. Den
senare hade dock givits ut på annat förlag långt
tidigare. Och så har vi då Markus lever farligt, där allt talar för Rommerud. Varför?
I Markus lever farligt förekommer namn och ortnamn som figurerar i andra böcker av Rommerud. Orten Vindå finns exempelvis med i både Eterrösten, 1940 och Spökslottet, 1941. Vad namnen beträffar så förekommer en ingenjör Berg i Markus lever farlig. I Järnvägsbragden, 1942, finns en ingenjör Berger. Överhuvudtaget påminner den språkliga stilen mer om Rommerud än om Ahlstedt.
Det avgörande beviset upptäckte dock
samlaren Per Magnusson. Han skriver: "...visste
du att "Markus..." till i princip varje stavelse är samma bok som
"Per-Arne blir fallskärmshoppare" av Sven Rud
från 1946 (Lindqvists Förlag). Det enda som skiljer böckerna från varandra är
att hjälten här heter Per-Arne Sehlin istället för
Markus Sehlin. I
övrigt är personerna och storyn identisk. (En rolig detaljskillnad är att
Klotet i "Markus..." ropar: "Killen åker första klass!"
medan samme klot i "Per-Arne..." utropar: "Killen åker ANDRA
klass!")." Markus lever farligt är alltså skriven av Sid Roland Rommerud och kan spåras tillbaka till 1946.
16 år efter "Markus lever
farlig" och 28 år efter "Per-Arne blir fallskärmshoppare" kom Segelflyg-mysteriet, den sista äkta boken om
tvillingdetektiverna, skriven av Rommerud. Vad finns
det för samband mellan den och de andra böckerna? Jo det visar sig att Segelflyg-mysteriet i grund och botten bygger på
Markus/Per-Arne. Det råder ingen tvekan om att det är samma historia men något
omskriven för att kunna vara en tvillingdeckarbok.
I Segelflyg-mysteriet har Markus/Per-Arne blivit
Hubert och de fyra kompisarna (där Jerry är Markus kusin) har ersatts av
tvillingdetektiverna. Två av namnen, Klotet och Moppe, får dock följa med även
om de har blivit
mer av buskaraktärer i Segelflyg-mysteriet. Ingenjör
Berg har samma roll i båda böckerna.
Grundhistorien är densamma. Den beläste storstadskillen
(Markus/Per-Arne/Hubert) anländer till det norrländska samhället (Vindå/Vindsele). I båda böckerna skildras ankomsten ungefär
lika. Ibland har man behållit delar av meningar, exempelvis bokens andra mening
som börjar lika i båda böckerna: "Julisolen gassade…" I båda böckerna
kommenteras den tunga väskan och i båda kommenteras att Markus/Hubert åker
första klass. (Andra klass i Per-Arne…)
Historien fortsätter sedan likartat. Pojkarna beger sig till Vindå/Vindsele Segelflygklubb där de möter Ingenjör Berg
som har problem med en höjdmätare. I båda böckerna lagar Markus/Per-Arne/Hubert
höjdmätaren. Historien fortsätter sedan med att Markus/Per-Arne/Hubert ger sig
upp i ett segelflygplan, men med den skillnaden att Hubert får med sig
Tvillingdetektiverna som tagit sig ombord. I båda böckerna utbryter sedan ett
åskoväder och man tvingas nödlanda planet i vildmarken. Där möter man några
skurkar som ägnar sig åt smuggling. I Markus/Per-Arne handlar det om falska
sedlar från andra världskriget, medan det i Segelflyg-mysteriet
handlar om knark. Det finns fler skillnader i detaljerna vad gäller smugglingen,
men som helhet råder det ingen tvekan om att det är samma historia.
Sägas skall dock att Segelflyg-mysteriet är klart bättre än Markus lever
farligt/Per-Arne blir fallskärmshoppare. Tvillingarnas närvaro lyfter boken
något. Likaså finns Gull-Britt med, vilket också gör det roligare. Sid Roland Rommerud hade ju trots allt haft 16 år på sig att omarbeta
historien.
Nåväl, det här sprider nytt ljus över den bok som brukar kallas Rommeruds sista. På ett sätt är den ju det, men frågan är
om det inte vore mer berättigat att låta Prinsessmysteriet få vara den sista av
de äkta. Den kom ju samma år och byggde mig veterligen inte på en äldre bok. Segelflyg-mysteriet visade sig i vilket fall som helst inte
vara Rommeruds sista, snarare en av de första.
Jonny Nilsson