Skurkarna i de smått berömda böckerna om Tvillingdetektiverna är ofta utlänningar och böckerna nästan frossar i misstänksamhet mot det utländska och utlänningar. Dessutom konserverar böckerna könsroller eftersom tvillingarna kallas pigor när de hjälper faster Hanna med disken. Ja, det påstår i alla fall skribenten och deckarförfattaren K Arne Blom i en ilsken artikel i tidskriften Jury 1979. Efter att fått vara oemotsagd i 22 år kan det vara på sin plats att undersöka huruvida Bloms påstående har fog för sig. Var Ivar Ahlstedts och Sid Roland Rommeruds (Sivar Ahlrud) författarskap präglat av fördomar och trångsynthet gentemot det utländska? Och hur är det egentligen med disken?

I tolv av de sammanlagt 50 böckerna finns det utländska skurkar. En snabb genomgång visar på ca 105 vid namn nämnda skurkar. Av dessa kan man ana att ca 15 är av utländsk härkomst, även om det inte alltid framgår med självklarhet. En närmare granskning av dessa 15 visar att det oftast handlar om medlemmar av internationella ligor som håller på med smuggling eller spioneri, ligor som oftast även har svenska medlemmar. Den ensamme utländske skurken lyser nästan helt med sin frånvaro. Fördomsfaktorn kan sägas vara ganska låg, med något undantag. Tvärtom finns det några uttalanden och förhållanden som pekar i motsatt riktning.

I första boken om tvillingdetektiverna säger Göran: "Inte behöver väl folk nödvändigtvis vara spioner och sådant, bara för att de ser litet annorlunda ut än andra och för att de möjligen talar ett annat språk än vi…" . I Tågmysteriet säger Göran: "Det är inte alla som ser mystiska ut som är bovar. Tvärtom, dom största bovarna ser ut som vilka andra människor som helst." I Zick-Zack-mysteriet anklagas kinesen Mao för brottet bara för att han är kines. Men författaren visar på det felaktiga i ett sådant förfaringssätt. Hubert och tvillingarna tar Maos parti och han visar sig också vara oskyldig. I Dubbeldäckarmysteriet har Hubert en vän med utländsk härkomst - Ali Mustafa. Vid mitten av 1960-talet torde det ännu ha varit ganska ovanligt att infödda svenskar hade vänner av utländsk härkomst, varför Hubert kan ses som en fördomsfri föregångare i det avseendet.

I vilka sammanhang finns då bovarna av utländsk härkomst med? Oftast handlar det om spion- eller smugglarhistorier, vilka var vanliga genrer på 1940, 1950- och 1960-talen. I första boken Tvillingdetektiverna (1944) kan man ana att det handlar om utlänningar som utövar spioneri mot andra utlänningar. Men det kan möjligtvis också vara svenskar som agerar för främmande makt. Huvudskurken beskrivs som en liten man i rock, elegant slips, snygg mörk kostym, benat svart hår och mörka ögon. Hans medhjälpare var en stor klumpig man med ljust hår och boxarnäsa.

I övrigt klingar enbart svenska namn fram till TT-mysteriet (1955) där en lång utlänning figurerar - Grova rösten - "en röst som bröt på utländska". Den andre skurken i boken verkar dock vara svensk..

I Tefatsmysteriet (1956) förekommer indianer som är med och distribuerar knark från deras odlingar i Sydamerika. Chefen är dock svensk och chef för en fabrik. I Pyramidmysteriet (1958) är de tre skurkarna utländska, vilket inte är så konstigt eftersom handlingen utspelar sig utomlands.

I Rymdmysteriet (1959) är skurkarna två dvärgar som kallar sig Ali och Bali, vilket onekligen klingar utländskt. Men de handlade på någons uppdrag i syfte att hindra raketuppskjutningen. De kan alltså sättas in i ett sammanhang av spioneri och sabotage.

I Tvillingmysteriet (1960) pratar skurkarna engelska och knagglig engelska med tysk brytning, och här handlar det om en internationell liga. I Grodmansmysteriet (1962) är de två svenska skurkarna med i en internationell liga. Här talas om "några besättningsmän på ett utländskt fartyg". I Chiffermysteriet (1962) bryter en av skurkarna på utländska, men de flesta verkar vara svenskar. Även här handlar det om en internationell liga. I Boxermysteriet (1963) är Direktör Almkvist huvudskurk, men han samarbetade med "utländska ligor". I Helikoptermysteriet (1965) är en av skurkarna tysk. I Dubbeldäckarmysteriet (1967) är chefen japan och ägnar sig åt industrispionage.

I några av 70-talsböckerna handlar det om knarkligor, men skurkarna förefaller vara svenska. I Kaparmysteriets internationella liga är i alla fall en skurk utlänning eftersom han bryter på tyska och engelska.

Smugglarligor och spioner säger mer om tidsandan än om författarnas fördomar. Något frossande i misstänksamhet mot utlänningar är det i vart fall inte. Ivar Ahlstedt och Sid Roland Romemrud var alldeles för beresta och kloka för det. Däremot var de påverkade av tidsandan och skrev ibland om internationella ligor och spioner. Den stora andelen bovar var dock svenska män. Men visst! Tysken i Helikoptermysteriet skildras onödigt likt en grym skällande gestapochef. Och inte hade väl japanen i Dubbeldäckarmysteriet behövt leva upp till stereotypen om den lille grymme karatesparkande asiaten, på samma gång en spion. Men i övrigt finns det faktiskt inte så mycket att klaga på. Hur är det då med disken? Tvillingarna diskar ganska ofta och kallas vid ett tillfälle pigor. Kan det ha bidragit till att konservera könsroller i Sverige? Nja, kanske har Blom fel även på den punkten. Tänk om det är tack vare tvillingdetektivernas diskande som svenska män diskar mest i hela världen. Tänk om…Tänk om K Arne Blom!

Jonny Nilsson