Tvillingarna - Mårten Sandén - 2005 - Rabén & Sjögren

image001.gif

Omslag av Jonas Burman

 

Tvillingarna Peter och Petra Petrini och deras kompis Lucy skall tillbringa en sommarlovsvecka i Stockholm. De ska bo hos Lucys kusin Minoo vars föräldrar driver pensionat Prinsessan på självaste Drottninggatan. Petra har lovat sina föräldrar att inte ge sig i kast med några detektivarbeten. Men redan på tåget råkar de möta personer som omedvetet leder dem rakt in i ett äventyr – tavelkonservatorn Ralf Schiller från Schweiz och Miranda Udde som är sekreterare för Gripenschiöldska stiftelsen. Tavlan med tvillingmotiv som Ralf ska laga förstörs och alla spår pekar i en riktning. Tvillingarnas och Lucys stockholmsvistelse blir inte riktigt så lugn som de hade förväntat sig. Det finns plötsligt många frågor som den med utvecklat detektivsinne helt enkelt inte kan motstå. Vem förstörde tavlan? Varför ville någon förstöra tavlan? Vad är det för mystiska samtal som Ralf Schiller för med baron Gripenschiöld?

Boken innehåller en delikat intrig utöver det man vanligen möter i barn- och ungdomsdeckare. Steg för steg byggs historien upp på ett sätt som gör att man blir mycket överraskad på slutet. Barndeckare saknar tyvärr ofta en intrig med överraskningar, men Mårten Sandén kan skriva deckare och förefaller ta barn på allvar. Tavelmysteriets lösning, som vi inte skall gå in närmare på här, är i och för sig inte särskilt originell, utan förekommer i flera böcker, bland annat i Sivar Ahlruds Tavelmysteriet från 1970. (Jag tror absolut inte att författaren har plagierat Tavelmysteriet, utan en del av gåtans lösning är helt enkelt något som förekommer ibland i deckare) Men i kombination med bokens övriga delar bildar helheten en helgjuten svensk barndeckare.

Det positiva intrycket beror mycket på de makalöst skildrade karaktärerna i en stockholmsmiljö de flesta känner igen. Tvillingarna och Lucy skildras som vanligt stilsäkert och relationen mellan Peter och Lucy löper som en röd tråd genom boken vid sidan om detektivhistorien. Hur den utvecklas tänker jag inte avslöja, men det finns särskilt en episod som är skildrad med en varm överraskande humor som överträffar det mesta. Historien om Peter och Lucy känns som en motvikt till all tarvlig ytlighet som idag sköljer över barn och ungdomar via massmedia. De andra människorna på pensionatet och stiftelsen är fantastiska. Genom stiftelsen får vi stifta bekantskap med en ibland bortglömd socialgrupp i Sverige – resterna av gammal rik adel som nu kämpar för sin överlevnad. Baron Gripenschiöld och Ralf Schiller skildras suveränt. De färgstarka bikaraktärerna lyfter verkligen hela historien.

Även bokens miljöer är avgörande för bokens gedigna intryck. Äntligen får vi ännu en gång läsa en barndeckare som utspelar sig i genuina stockholmsmiljöer, vilka här skildras med kännarens detaljrikedom. Särskilt uppskattar jag skildringen av pensionatet och miljöerna på Östermalm. Den magiska storstadskänslan är också påtaglig. Någon kanske tycker att Sverige redan är stockholmscentrerat, och det må väl så vara. Men det är trots allt inte särskilt många barndeckare som utspelar sig i Stockholm nu för tiden. Annat var det för några årtionden sedan då ungefär varannan bok om Tvillingdetektiverna (Sivar Ahlrud) utspelade sig i huvudstaden. Mårten Sandén har enligt egen utsago låtit sig inspireras av sina föregångare. Och alla vänner av Sivar Ahlruds böcker bör läsa denna bok och le. Den som trodde att Klas, Göran och Hubert mystiskt hade gått hädan vid 1980-talets början, får här veta sanningen.

För att summera: Tvillingarna är en magnifik barndeckare som varmt rekommenderas till alla åldrar. Jag har bara ett frågetecken – hur var det egentligen med det avstängda vattnet och kaffebryggaren i huset på Östermalm?

Jonny

 

Tillbaka till Petrinideckarna