Mina memoarer i ny digital utgåva

20140611_152021

För dig som inte hann köpa mina memoarer eller inte vill stå i kö för att få låna boken på Mönsterås biblotek finns den nu i en digital utgåva utgiven på Kaninbackens förlag.

I juni 2014 gav jag ut mina memoarer – ”Mönsteråsbarn: Mitt liv på Åsen och andra ställen” –  på Recito förlag. Upplagan på 200 exemplar var slutsåld redan efter två veckor och Mönsterås bibliotek har i skrivande stund sju reservationer på boken. Tyvärr har jag inte ekonomiska möjligheter att trycka en ny upplaga. Det är förstås alltid roligast att äga en bok och den som köpte den har en unik bok som bara kom i 200 ex. Men för att ge fler chansen att i alla fall läsa boken, har jag gjort en digital utgåva med en annan typsättning (förlaget har copyright på den första typsättningen, men jag på texten) och nytt ISBN-nummer.

Nedan länkar jag till denna nya utgåva av boken. Läsning är gratis precis som på biblioteket, men om du finner boken givande skulle det glädja mig om du ville skänka en gåva till Rädda Barnen.

Mönsteråsbarn – Mitt liv på Åsen och andra ställen (som E-bok på Issuu)

Mönsteråsbarn – Mitt liv på Åsen och andra ställen (vanlig PDF-fil)

Kan Källarholmens mystik skingras?

Kan Källarholmens mystik skingras? – Jonny Nilsson (C) (2011) i samarbete med Roger Axelsson (medeltidshistoriker och redaktör på Svenskt Biografiskt Lexikon)

På Källarholmen i Lyckefjärden utanför Mönsterås finns lämningarna efter en medeltida bosättning. Men vem bodde egentligen där? Avsaknaden av informativa källor gör med nödvändighet forskningen hypotesinriktad, men här presenteras en spännande, rimlig och seriös hypotes som verkar ha gått många förbi trots att den publicerades i min bok ”På Åsen – En resa genom tidernas Mönsterås” (2011).

Den märkliga gravstenen vid Kronobäck

Den märkliga gravstenen vid Kronobäck – Jonny Nilsson i samarbete med Roger Axelsson (medeltidshistoriker och redaktör på Svenskt Biografiskt Lexikon).

Artikeln fanns med i min bok ”På Åsen – En resa genom tidernas Mönsterås” (2011). De nya rönen fick uppmärksamhet i lokalpressen, men jag tycker inte att de har fått skäligt erkännande bland dem som intresserar sig för Kronobäcks historia. Min förhoppning är att nypubliceringen av artikeln kan ge den väl belagda hypotesen bättre spridning.